mamman & prinskorvisson

Leta i den här bloggen

paralyserande tomhet

juni 26, 2011

Hämta länk
Facebook
Twitter
Pinterest
E-post
Andra appar

fy fan vad jag känner mig ensam

/mamman.

ensamhet

Hämta länk
Facebook
Twitter
Pinterest
E-post
Andra appar

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg

Manliga mamman

- du måste bryta ihop. Hur har vi hamnat här? Hur kommer det sig? Mamman grubblar och funderar. Visst kan man skylla på mammans nutida beteende, men det vore för simpelt. Det är ju mer komplicerat än så. Mamman är "manlig". Mamman anser sig inte vara värst manlig, men hon besitter många av de egenskaper som samhället generellt tillskriver män. "egenskaper". Mamman tycker om att arbeta. Mamman arbetar 8timmar/dag. Inte mer, inte mindre. Mamman tycker om att motionera och spenderar ca 1timme/dag på gymmet. Mamman tycker om att socialisera, därför kan det hända att hon går ut och inte alltid sitter hemma och håller sin prinskorv i handen. "var har du prinskorven ikväll då?" frågar man mamman när hon går ut utan sonen. Mamman tror inte pappan fått den frågan någonsin... Pappan i sin tur jobbar inte så värst. 4timmar varje dag är nog för pappan. Han är en b r a pappa, han älskar sin son. Han hämtar på dagis. Han lagar mat. Han är en god man. Han slår inte sin f

Mamman & prinskorvisson

- ensamma i stan. Mamman blev först arg & ledsen, sedan bara trött. Efter ett tag flyttade mamman för att efter en vecka komma hem igen. Då fick pappan flytta istället. Så, här är de nu, mamman & prinskorvisson. Hemma i hemmet som inte känns som ett hem. Hemma i skalet som består av tomma vita väggar och onödigt mycket yta. Innehållslöst. Mamman vill helst förpuppa sig i sängen tillsammans med sin lilla varma son, som luktar så gott & är så mjuk. "Vi kliver upp nästa vecka", säger mamma. Ändå går hon upp och kokar gröt och brygger kaffe, gör sig iordning, samlar ihop sina känslor som skärvor från golvet, stoppar dem i en plastpåse och gömmer dem längst ner i väskan. Kramar sin underbara prinskorv och lämnar honom med vemod på dagis. Försvinner bort i vimlet & stressen. Biter sig i kindernas insida för att inte gråta. Otillräcklig besvikelse, värdelöst hopplös. Mamman hämtar igen kl.16. Allt blir bra igen.

avundsjukan

- alla andra får ju (nä, det får de så fan heller) ibland kommer alla tankar ikapp mamman. det är lustigt hur stress och tankar nästan alltid står och flåsar en i nacken när sömnen oftast lyser med sin frånvaro. nog om det. mamman borde vara jävligt förbannad på pappan. för allt han inte gjorde. för allt han inte kunde. för det han gjorde och för hur han fick henne att må. men mamman orkar inte. det här var inte vad hon ville ha. inte skilsmässa. inte göra prinskorven till ett ensamt bortskämt skilsmässobarn. hon ville ha ljuvlig kärlek och barn på bryggan. kaffe på verandan på sommarlovsmorgonen. små utflykter med bilen med picnic-korgen packad. allt skulle vara så franskt och rutigt och baguetter och röd vin. SKÅL. men allt blev ihåligt och falskt och rutorna blev till galler och vinet dracks enbart för att fly. fy för den leden. mamman blir så vansinnigt svartsjuk när hon ser andra mammor med magar och män och ungar i vagn och en arm kärlekfullt draperad runt deras axlar. en lätt ky

Använder Blogger