- alla andra får ju (nä, det får de så fan heller)
ibland kommer alla tankar ikapp mamman. det är lustigt hur stress och tankar nästan alltid står och flåsar en i nacken när sömnen oftast lyser med sin frånvaro. nog om det.
mamman borde vara jävligt förbannad på pappan. för allt han inte gjorde. för allt han inte kunde. för det han gjorde och för hur han fick henne att må. men mamman orkar inte. det här var inte vad hon ville ha. inte skilsmässa. inte göra prinskorven till ett ensamt bortskämt skilsmässobarn. hon ville ha ljuvlig kärlek och barn på bryggan. kaffe på verandan på sommarlovsmorgonen. små utflykter med bilen med picnic-korgen packad. allt skulle vara så franskt och rutigt och baguetter och röd vin. SKÅL. men allt blev ihåligt och falskt och rutorna blev till galler och vinet dracks enbart för att fly. fy för den leden.
mamman blir så vansinnigt svartsjuk när hon ser andra mammor med magar och män och ungar i vagn och en arm kärlekfullt draperad runt deras axlar. en lätt kyss på kinden. ömhet. uppskattning. respekt. hon är så värdefull. hon bär på mitt barn. hon är mitt liv. min sol.
mamman var nog mest pappas skurkärring och åskmoln.
när mamman hör om pappor som kommer med kaffe på sängen och kör hela "gomorron apelsin jucie"-reklam harangen för sina fruar mulnar mamman ännu mer. fan, den jävla reklamen. morning has broken. yoga i tunna linnekläder i perfekt ljussättning. en perfekt kombination av sensualitet och sundhet. fuck kommersen, kommersialismen (mammans jobb) och konsumtionen. men vad mamman blir avundsjuk. vem vill inte stråla med gudomligt morgonhår, solkysst hud och en vacker karl som serverar perfekt handpressad apelsinjucie, ny malet kaffe och hembakat bröd med eget kärnat smör och hemkokt marmelad. helylle med spetskant.
mamman har fått många "jag tänkte boka bord..." "jag tänkte köpa något fint..." "jag vill så gärna ge dig, men jag har inte råd. SEN när jag..."
mamman väntade i 8år. mamman orkar inte vänta längre. mamman kan brygga sitt eget kaffe och hon är mycket bättre på att baka, mjölka kor och koka sylt än vad pappan var iallafall. pfft.
men... att få vara så mycket värd för någon annan person. att vara Den med stort D. att vara HON. hon man inte kan leva utan, hon som är mest värd i hela universum. hon som man vill mata med små handrullade bon bon'er och fläkta med påfågelfjädrar. hon...
mamman önskar hon var hon. ibland.
ibland kommer alla tankar ikapp mamman. det är lustigt hur stress och tankar nästan alltid står och flåsar en i nacken när sömnen oftast lyser med sin frånvaro. nog om det.
mamman borde vara jävligt förbannad på pappan. för allt han inte gjorde. för allt han inte kunde. för det han gjorde och för hur han fick henne att må. men mamman orkar inte. det här var inte vad hon ville ha. inte skilsmässa. inte göra prinskorven till ett ensamt bortskämt skilsmässobarn. hon ville ha ljuvlig kärlek och barn på bryggan. kaffe på verandan på sommarlovsmorgonen. små utflykter med bilen med picnic-korgen packad. allt skulle vara så franskt och rutigt och baguetter och röd vin. SKÅL. men allt blev ihåligt och falskt och rutorna blev till galler och vinet dracks enbart för att fly. fy för den leden.
mamman blir så vansinnigt svartsjuk när hon ser andra mammor med magar och män och ungar i vagn och en arm kärlekfullt draperad runt deras axlar. en lätt kyss på kinden. ömhet. uppskattning. respekt. hon är så värdefull. hon bär på mitt barn. hon är mitt liv. min sol.
mamman var nog mest pappas skurkärring och åskmoln.
när mamman hör om pappor som kommer med kaffe på sängen och kör hela "gomorron apelsin jucie"-reklam harangen för sina fruar mulnar mamman ännu mer. fan, den jävla reklamen. morning has broken. yoga i tunna linnekläder i perfekt ljussättning. en perfekt kombination av sensualitet och sundhet. fuck kommersen, kommersialismen (mammans jobb) och konsumtionen. men vad mamman blir avundsjuk. vem vill inte stråla med gudomligt morgonhår, solkysst hud och en vacker karl som serverar perfekt handpressad apelsinjucie, ny malet kaffe och hembakat bröd med eget kärnat smör och hemkokt marmelad. helylle med spetskant.
mamman har fått många "jag tänkte boka bord..." "jag tänkte köpa något fint..." "jag vill så gärna ge dig, men jag har inte råd. SEN när jag..."
mamman väntade i 8år. mamman orkar inte vänta längre. mamman kan brygga sitt eget kaffe och hon är mycket bättre på att baka, mjölka kor och koka sylt än vad pappan var iallafall. pfft.
men... att få vara så mycket värd för någon annan person. att vara Den med stort D. att vara HON. hon man inte kan leva utan, hon som är mest värd i hela universum. hon som man vill mata med små handrullade bon bon'er och fläkta med påfågelfjädrar. hon...
mamman önskar hon var hon. ibland.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera